TRE DAGARS LÄGER I NORRLAND MED JEPPE STRIDH!
Tänk så korkad jag är. Jag har haft hund sedan jag var
tonåring, är utbildad instruktör både i lydnad och agility. Jag har gått
på massor med kurser och föreläsningar om och med hundar – och ändå
inte förstått ett dugg…
På lägret med Jeppe fick jag min livs andra AHA-upplevelse. Den första fick
jag på en
Jag hade innan lägret träffat Jeppe en gång. Jag hade (min dumma jävel)
skaffat mig en hanhund (Fritte) till min son, då 14 år gammal. Jag hade då
redan två tikar. Vad hände med Fritte? Givetvis tog han över hela världen.
Han hade ju ingen riktig ledare. Det höll på att sluta i riktig katastrof.
Fritte skulle döda alla som kom i hans väg, hanar, tikar och små 10-veckors
valpar.
Jag brukar sitta bänkad framför TV:n varje måndag klockan 20 och titta på
Ceasar Millan i ”Mannen som pratar med hundar”.
Det gör inte Jeppe – pratar med hundar. Det sa han gång på gång ”jag
kan inte prata med hundar”. Men han kan läsa hundar som ingen annan kan.
Jag kan kaxigt påstå att han är den bästa i Sverige på att läsa en hund.
Men han har ju några års erfarenhet också.
Det är underbart att se en karl gullegulla med en hund som Jeppe gör.
När hunden gör fel korrigerar Jeppe hårt och bestämt (5%) för att
sekunden efter ge den all sin kärlek (95%).
Detta tjatade Jeppe mycket om – 5% korrigering och 95 % ”jag älskar dig
lille vovven”.
Det är just dom 95% som jag missat totalt i alla år och 95% är ju faktiskt
väldigt mycket.
Inget svårt egentligen. Det gäller bara att tänka och vara lite snabbare
med berömmet.
När jag är ute och går med mina två yngsta tikar Cajsa och Lotta är det
hopplöst. Cajsa drar oavbrutet och springer i zick-zack framför mig. Jag har
provat allt. Halsband, halvstryp, helstryp, sele, speciell ”antidrag-sele”.
Jag har ryckt och ryckt och slitit i kopplet till den stackars hunden, jag har
provat att ge godis, jag har provat med klicker osv, men inte fått ordning
på det.
På lägret frågade jag om Jeppe kunde hjälpa mig. ”Visst,
inga problem, ta fram råttorna”.
En gång - till samma sak.
”Så, nu får du försöka” sa Jeppe. Jag tog över kopplen
och gick. Cajsa drog inte.
Jag trodde inte det var sant. Jag frågade Jeppe hur jag skulle
kunna få ögonkontakt med henne, det har jag aldrig haft på våra
promenader. ”Sakta ner farten långsamt” sa Jeppe.
Två schnauzrar kom för nära varandra och började slåss. Jeppe sprang
direkt dit och avbröt. Sedan tog han bägge hundarna in på mitten av plan,
korrigerade när dom krånglade och berömde snabbt som satan när dom gjorde
rätt och efter en minut stod bägge hundarna mitt emot varandra, den ena utan
koppel. Dom tittade inte på varandra men accepterade varandra.
För första gången i hela mitt liv har jag varit och tränat hundar utan att
ha fickorna fulla med godis. Belöningen har i stället varit mig själv. Jag
har, precis som Jeppe tjatade om så man nästan fick sår i öronen, gett 95%
kärlek till hundarna och talat om hur fina och goa dom är.
EN HÄRSKARE LYDER MAN MEN EN LEDARE FÖLJER MAN.
Jeppe är ingen härskare. Han är en ledare. Och det är just
det han lär ut – att vara en bra ledare till sin hund. Det finns inga
strykrädda hundar hos Jeppe. Det är lyckliga och trygga hundar.
Tack Jeppe. Du har fått mig att förstå så mycket jag aldrig tänkt på
tidigare.
Motivation och kärlek är vad hunden skall ha!
Orsa den 17 juli 2007
*************************************************************************************************************
Mina anteckningar under teori- och träningspassen:
Trafikljuset. Rött-gult-grönt. När man kör bil betyder rött ljus stopp,
grönt ljus betyder klart. Gult ljus är för oss människor jobbigt, ska man
köra eller ska man stanna? Man blir osäker helt enkelt.
Gult ljus ska man aldrig behöva utsätta hunden för, det gör ingen hund
bra. Det skall vara rött eller grönt.
Rött betyder: STOPP. NEJ. FY. KORRIGERA. Det betyder obehag för hunden.
Grönt betyder: BRA. DUKTIG. FIN VOVVE. Det betyder ”fan så kul” för hunden.
Ju längre rött och grönt kommer ifrån varandra ju bättre är det.
Korrigera 5% och ge all din kärlek till hunden 95%.
Bra är bra 95%.
Dåligt är dåligt 5%.
Det finns två hundar i varje hund. Den mentala och den fysiska. Träna med
hundens hjärna, för dit hjärnan går följer skinnet med.
Det bästa kompetensintaget är att titta på andra ekipage.
Tre saker styr hunden: Jaktinstinkten, könsdriften och aggressionen. Man kan
inte ta bort dom drifterna. Retningarna får man styra.
Man har hunden alla dygnets timmar året om och då måste man ha lydnad på
hunden. Man
måste sätta en ram för hunden där man har sådan koll att man kan
styra kontrollen.
Inkallning, speciellt med en retning, är ett kvitto på att hunden ser dig
som en ledare – detta gäller vuxna hundar, en valp kommer för att den är
i beroendeåldern.
Man får aldrig en färdig hund. Man släpper ofta efter för en äldre hund
för att man vet att den kan. Det är inte bra. Håll alltid igång – lydnad
är en färskvara.
Utveckla, läs hunden och
träna den alltid. Se till att hunden tänker innan man är färdig.
Ett barn kan aldrig bli en ledare. Ett barn kan aldrig reda ut problem.
Korrigera vid rätt tillfälle. Berömmet skall komma direkt och det skall
vara mycket.
Prata lågt till hunden när den är nära – skrika kan man
behöva på avstånd.
En högaktiv hund tränar man lågaktivt – och tvärtom.
Väck hunden genom att överraska! Var glad och positiv men jävlas inte.
Ett klickande ljud verkar lugnande på hunden.
Öronen är fällda 45 grader när den är uppmärksam.
Korrigera = Obehag
Beröm = Fan så kul
Kontakten mellan förare och hund är det viktigaste av allt.
Tanka med positivitet. Se till att du har
kontrollen hela tiden. Öka kraven – ge mycket beröm – se till att lyckas
till 100%!!
Etablera förhållandet. Tagga med mycket motivation och var gladare.